Bästa mäklarna för råvaror 2025

Vilka råvaror kan handlas online?

Råvaror: en pelare i ekonomin och ett investeringsuniversum

Råvaror (eller "commodities") är fysiska tillgångar som är avgörande för världsekonomin. Det handlar om naturresurser som olja, vete, guld eller koppar – resurser som handlas i stor skala på de internationella finansmarknaderna. De har en central roll i vardagslivet: från energin vi förbrukar till maten vi äter och teknologin vi använder.

På marknaderna styrs råvarupriserna i hög grad av utbud (produktion, lager, klimatförhållanden) och efterfrågan (industriell konsumtion, ekonomisk utveckling). Geopolitiska händelser, penningpolitik eller dollarkursens utveckling påverkar också deras volatilitet.

För att få exponering mot dessa marknader utan att äga själva råvaran använder många investerare finansiella instrument: - CFD (contracts for difference): gör det möjligt att spekulera på prisutvecklingen utan att köpa råvaran. - Futures (terminskontrakt): standardiserade instrument för mer erfarna och professionella handlare. - ETF/ETC (indexfonder eller råvaru-trackers): ger enkel, ibland diversifierad exponering mot råvarupriser.

Investera i guld

Att investera i guld förknippas ofta med en "safe haven"-strategi. När ekonomin präglas av osäkerhet eller inflation lockar denna tillgång många investerare som vill skydda sitt kapital. För svenska eller nordiska investerare är det enkelt att få tillgång till guld via ETF:er (exempelvis Xetra-Gold) eller genom vissa mäklare, som erbjuder CFD på guld – så du kan dra nytta av prisrörelser utan att behöva köpa fysiska guldtackor.

Investera i olja (Brent)

Oljan är världens mest handlade råvara och påverkar den globala ekonomin starkt. Investerare måste vara beredda på snabba svängningar vid OPEC-nyheter, geopolitisk oro eller lagerrapporter. Med verktyg som CFD eller ETF får du möjlighet att följa Brentpriset uppåt eller nedåt – men instrumenten riktar sig främst till dig som är van vid snabba och kraftiga marknadsrörelser.

Investera i naturgas

Naturgas utmärks av extrem volatilitet: priserna kan svänga mycket, särskilt beroende på väder (kall vinter, varm sommar), industriell efterfrågan eller störningar i infrastrukturen. Därför riktar sig investering främst till erfarna investerare med snabb reaktionsförmåga. Tematiska ETF:er finns, men många väljer CFD för att agera flexibelt.

Investera i aluminium

Aluminium används brett i bygg, fordonsindustri och elektronik. Priset följer det globala ekonomiska läget och industriefterfrågan. Att investera i aluminium ger exponering mot global industriexpansion, men marknaden påverkas också av internationell handelspolitik och produktionskapacitet (särskilt i Kina).

Investera i spannmål (vete, majs, soja)

Spannmål är nödvändiga för mänsklig och animalisk föda. Priset reagerar på klimat (torka, översvämningar), jordbrukspolitik och global handelsoro. Spannmålsmarknaderna är kända för sin säsongsvolatilitet, så investeraren måste följa nyheter och skörderapporter noga. ETF och CFD ger flexibel access, särskilt för dig som vill dra nytta av snabba rörelser.

Hur investerar man i råvaror?

Flera metoder finns tillgängliga för att investera i råvaror, beroende på investerarens profil och mål – allt från kortsiktig, aktiv handel till långsiktig, stabil exponering. Råvaror är fysiska tillgångar som olja, guld, kaffe eller jordbruksprodukter, men du behöver inte köpa själva råvaran fysiskt – det finns en rad finansiella instrument för att få exponering mot denna tillgångsklass.

Investera via CFD (Contracts for Difference)

Med CFD-kontrakt kan du spekulera på prisrörelser för olika råvaror utan att faktiskt äga dem. CFDs handlas med hävstång, vilket innebär att du kan få en större marknadsexponering med mindre kapital. Detta gör CFD främst lämpat för kortsiktig handel och för investerare som accepterar högre risker och större volatilitet. Eftersom du inte äger själva tillgången finns risken att förlora mer än det insatta kapitalet, och snabba prisrörelser kan ge stora vinster men också stora förluster.

Exempel på CFD-handel med olja

Du tror att oljepriset (Brent) kommer att stiga från 83,00 USD till 85,00 USD. Du öppnar en CFD-position motsvarande ett fat olja med hävstång (tex 10:1), insats 100 USD (marginal). När priset når 85,00 USD stänger du positionen och gör en vinst på 2 USD per fat, vilket innebär 20 USD eftersom du styr över 10 fat (via hävstång). Skulle priset falla hade förlusten blivit lika stor per rörelse.

Investera via terminer (futures-kontrakt)

Terminer är standardiserade kontrakt att köpa eller sälja en viss mängd råvara till ett förutbestämt pris och datum. Dessa används både för spekulation och för prissäkring (hedging) mot råvaruprissvängningar. Futures handlas på reglerade börser och kräver ett större initialt kapital samt god förståelse för marknaden. De är främst lämpade för erfarna investerare och företag med exponering mot råvarupriser.

Exempel på terminskontrakt på vete

Du köper en vete-futureskontrakt på Chicago-börsen med leverans om tre månader, pris 600 USD per ton, kontraktstorlek 50 ton (total värde 30 000 USD). Om vetepriset på marknaden stiger till 620 USD/ton under kontraktsperioden, kan du sälja kontraktet och göra en vinst på 1 000 USD (20 USD x 50 ton).

Investera via ETF (Exchange Traded Funds)

ETF:er är börshandlade fonder som innehåller råvaror, eller råvarubaserade instrument, och handlas som aktier på börsen. ETF:er ger exponering mot enskilda råvaror (exempelvis guld eller olja) eller korgar av flera råvaror. Fördelen är enkelhet, diversifiering och likviditet, samt att du slipper hantera den fysiska råvaran eller rulla terminer.

Exempel på ETF på guld

Du köper 10 andelar i en guld-ETF med kurs 180 SEK/andel (totalt 1 800 SEK). ETF:en speglar guldpriset minus avgifter. Om guldpriset stiger och ETF:en handlas för 200 SEK/andel säljer du och får 2 000 SEK, vilket ger en vinst på 200 SEK (exkl. avgifter).

Investera i råvarurelaterade aktier

Ett indirekt sätt att investera i råvaror är genom aktier i bolag verksamma inom råvarusektorn, till exempel gruvbolag eller energibolag. Aktiernas utveckling påverkas dock inte bara av själva råvarupriset utan även av bolagets ledning, kostnader och marknadsförutsättningar. Fördelen är att du får exponering mot den sektor du tror på, men aktiepriset kan röra sig annorlunda jämfört med själva råvaran.

Exempel på aktieköp inom råvaror

Du köper 100 aktier i ett svenskt gruvbolag till kurs 40 SEK (totalt 4 000 SEK). Guldpriset och bolagets resultat stiger vilket får aktiekursen att öka till 48 SEK. Din investering är nu värd 4 800 SEK.

Investera i fysiska råvaror

Det mest traditionella sättet är att köpa den fysiska råvaran, särskilt populärt för ädelmetaller som guld och silver. Fysiskt innehav innebär säkerhet och bevarar värde över tid, men det kräver förvaring, försäkring och ibland höga transaktionskostnader. Denna metod är främst lämplig för långsiktigt sparande och värdebevarande snarare än spekulation.

Exempel på köp av fysiskt guld

Du köper 10 gram fint guld hos en lokal handlare för 700 SEK/gram (total kostnad 7 000 SEK). Du förvarar guldet hemma eller i bankfack. Om guldpriset senare stiger till 800 SEK/gram har värdet på din investering ökat till 8 000 SEK.

Vilken råvara passar din investerarprofil?

Alla råvaror beter sig inte likadant: vissa är mer volatila, andra mer stabila, vissa påverkas direkt av geopolitik eller väder. Därför är det viktigt att välja råvaror som matchar din erfarenhetsnivå och riskvilja. Nedan hittar du en klassificering för att bättre anpassa ditt val och din strategi.

🟢 Nybörjare: stabila och förutsägbara råvaror

Som nybörjare är det klokt att fokusera på råvaror med låg volatilitet och lång historia av tillförlitlighet. Här spelar guld och aluminium en särskild roll:

• Guld: Låg volatilitet, ofta en "trygg hamn" vid oroliga tider och används i sparportföljer.
• Aluminium: Stabil efterfrågan inom industri, prisrörelser oftast långsamma jämfört med energiråvaror.
• Rekommenderade strategier:
• Investeringsfonder/ETF kopplade till guld och aluminium för enkel exponering.
• CFD-handel med låg hävstång (för att begränsa risken).
• Undvik day trading – rörlighet är ofta för låg för snabba affärer och risken ökar.

🟡 Mellannivå: mer dynamiska och nyhetskänsliga tillgångar

För investerare med lite mer erfarenhet och riskaptit kan det vara lämpligt att titta på råvaror där marknadsläge och global ekonomi spelar stor roll, som olja eller spannmål:

• Olja: Priset styrs av både efterfrågan och globala händelser (t.ex. OPEC, konflikter).
• Spannmål: Känslig för väder, export/import och politiska beslut, vilket skapar möjligheter men också risk.
• Strategier att överväga:
• Swing trading med CFD eller ETF för att dra nytta av trender (dagar till veckor).
• Bevaka ekonomiska rapporter och nyheter för att identifiera möjliga rörelser.
• Använd stop-loss för att skydda mot plötsliga och stora rörelser.

🔴 Expert: råvaror med hög volatilitet och beroende av externa faktorer

För experten, som behärskar både teknisk analys och riskhantering, lämpar sig mer volatila råvaror och kortsiktiga strategier:

• Naturgas: Väldigt priskänsligt för väder och lagersiffror, ofta stora rörelser på kort tid.
• Olja (day trading): Snabba upp- och nedgångar, kräver ständig bevakning och snabba beslut.
• Spannmål (korttidsstrategier): Hög volatilitet kring t.ex. skördetider, rapporter och väderhändelser.
• Avancerade verktyg att använda:
• Scalping och kortsiktiga tradingstrategier.
• Tekniska indikatorer och grafer för intradagsanalyser.
• Aktiv hävstångs- och riskhantering (t.ex. hedging-verktyg).

Sammanfattningsvis är råvaruvalet en fråga om kunskapsnivå, strategi och risktolerans. Välj det segment som passar dig bäst och utveckla din strategi steg för steg.

Hur väljer man en mäklare för att handla råvaror?

Att välja rätt mäklare är avgörande för att kunna investera framgångsrikt och säkert på marknaden för råvaror. En pålitlig mäklare erbjuder inte bara tillgång till en rad olika råvaruinstrument, utan garanterar också att dina investeringar skyddas, att dina handelsverktyg är effektiva och att prissättningen är transparent. Här nedan finns de viktigaste kriterierna att utvärdera när du väljer mäklare för råvaruhandel i Sverige.

Varför investera i råvaror?

Att investera i aktier och obligationer är välkända strategier bland investerare som söker tillväxt och stabilitet. Men är det relevant att även inkludera råvaror i en portfölj? Många förbiser deras roll, men på ett nyanserat sätt kan råvaror faktiskt bidra till att stärka portföljens motståndskraft och bredda möjligheterna – om de ingår på rätt sätt.

Råvaror som tillgångsslag har ofta egna prisrörelser, vilka inte alltid följer samma mönster som aktier eller obligationer. Denna relativt låga korrelation gör dem till ett effektivt verktyg för diversifiering. Genom att blanda olika tillgångar minskar risken att portföljens samlade avkastning är alltför beroende av en enskild marknad. Om exempelvis aktiemarknaderna viker på grund av konjunkturoro, kan råvarupriser påverkas av helt andra faktorer som utbudsstörningar eller väderförhållanden.

Inflation är ett ämne som ofta oroar investerare, särskilt när den äter upp realavkastningen. Vissa råvaror, särskilt jordbruksvaror och energiråvaror, tenderar att röra sig uppåt när inflationen tar fart. Den här egenskapen gör råvaror till en potentiell värdebevarare över tid, eftersom stigande råvarupriser kan kompensera för minskad köpkraft i resten av portföljen.

Metaller som guld och silver har länge betraktats som "säkra hamnar", särskilt under perioder av geopolitisk oro eller finansiell instabilitet. De fungerar som en buffert när andra tillgångsslag sjunker i värde. Dock är det viktigt att förstå att även dessa tillgångar har perioder av volatilitet, och att deras roll framför allt är att dämpa svängningarna snarare än att garantera positiv avkastning.

Utöver de långsiktiga aspekterna skapar råvarumarknader också taktiska möjligheter. Priser på exempelvis olja eller industrimetaller kan variera kraftigt beroende på ekonomiska cykler eller geopolitiska händelser. För den investerare som följer konjunkturlägen och globala flöden noggrant kan dessa rörelser användas för att söka potentiella vinstmöjligheter på kortare sikt – men det innebär också ökade risker och behov av analys.

Informations importantes

Råvaror utgör ingen garanti för avkastning, och de är ofta förknippade med egen volatilitet. Däremot är de en strategiskt intressant komponent för den som strävar efter ett robustare investeringsupplägg. Genom att bidra till diversifiering, inflationsskydd, värdebevarande i turbulenta tider och möjlighet till taktiska manövrer, kan råvaror ge portföljen en extra dimension av stabilitet och flexibilitet.

Hur mycket kostar handel med råvaror?

När du handlar råvaror, såsom olja, guld eller vete, tillkommer det flera olika avgifter som kan påverka din totala avkastning. De vanligaste är spread, transaktionsavgift (provision), finansieringskostnad (swap), inaktivitetsavgift och uttagsavgift. Att förstå dessa kostnader i förväg är avgörande för att du ska kunna räkna ut din lägsta möjliga vinst och undvika obehagliga överraskningar. Nedan hittar du en översikt och exempel som hjälper dig att få koll på vad det faktiskt kostar att handla råvaror.

1. Spread

När du handlar med råvaror finns det alltid ett gap (spread) mellan köp- och säljpris, även kallat bud-och-ask-pris. Det innebär att du betalar lite mer när du köper och får lite mindre när du säljer. Spreaden är oftast fast eller rörlig beroende på marknadsläget och instrumentet.

Exempel på spread

Du vill handla silver. Köppriset är 25,10 USD/oz och säljpriset är 25,06 USD/oz. Spreaden är alltså 0,04 USD/oz. Om du köper 100 oz innebär det en indirekt kostnad på 4 USD.

2. Transaktionsavgift (provision)

Utöver spread tar många handelsplattformar ut en fast eller procentuell avgift per affär. Denna kostnad gäller oftast både för köp och sälj. Avgiften varierar mellan olika mäklare och ibland även mellan olika råvaror.

Exempel på transaktionsavgift

Du köper vete för 10 000 SEK och mäklaren tar ut en provision på 0,1 %. Det betyder 10 SEK per affär (köp eller sälj). Vid ett komplett roundtrip (både köpa och sälja) blir den totala avgiften 20 SEK.

3. Finansieringskostnad (swap)

Om du håller din position öppen över natten (eller längre), tillkommer en så kallad swap- eller finansieringsavgift. Detta är vanligt vid CFD-handel (Contract for Difference) eller när du använder belåning. Avgiften beräknas dagligen och dras från ditt konto.

Exempel på finansieringskostnad

Du köper olja (CFD) för 5 000 SEK och håller positionen öppen i 7 dagar. Swapkostnaden är 2 SEK per dag: 2 SEK x 7 dagar = 14 SEK i total kostnad.

4. Inaktivitetsavgift

Många handelsplattformar tar ut en inaktivitetsavgift om ingen handel sker under en längre period. Syftet är att täcka administrativa kostnader för vilande konton.

Exempel på inaktivitetsavgift

Du gör inga affärer på ditt konto under 12 månader. Mäklaren debiterar 50 SEK/månad efter 6 månaders inaktivitet. Om du är inaktiv i ytterligare 4 månader blir din totala avgift 200 SEK.

5. Uttagsavgift

När du vill ta ut pengar från ditt tradingkonto tillkommer ofta en uttagsavgift. Denna kan vara fast (exempelvis 25 SEK) eller procentuell, och varierar beroende på betalningsmetod och mäklare.

Exempel på uttagsavgift

Du vill överföra 2 000 SEK från din tradingplattform till ditt bankkonto. Uttagsavgiften är 25 SEK, vilket innebär att du får ut 1 975 SEK.

Genom att ha koll på dessa avgifter kan du lättare uppskatta din verkliga vinst och fatta mer informerade beslut när du handlar råvaror.

Råvarupriser i realtid

Vilken beskattning gäller för inkomster från råvaror i SE?

Skattereglerna för intäkter från råvaror varierar beroende på vilket investeringsinstrument som används, till exempel derivat (CFD och terminer), börshandlade fonder (ETF), aktier i råvaru- eller gruvbolag samt fysiska ädelmetaller. Dessa intäkter klassificeras i regel som kapitalinkomster enligt svensk skattelagstiftning, men särskilda regler kan gälla beroende på placeringstyp. Att förstå beskattningen är avgörande för att kunna planera sina investeringar på ett effektivt sätt.

CFD (Contract for Difference) och terminer/futures på råvaror räknas som finansiella derivat enligt svensk rätt. Vinster beskattas som kapitalinkomst med en fast skattesats på 30 %. Om investeringen leder till en förlust får denna dras av mot vinster på liknande tillgångar eller andra derivat. Det är viktigt att särredovisa varje specifik affär och transaktion vid deklarationen.

ETF:er (börshandlade fonder) som replikerar råvaror beskattas också med 30 % på vinster. Om ETF:en är noterad utomlands kan särskilda skatteregler eller dubbelbeskattningsavtal bli aktuella, men generellt gäller svensk kapitalbeskattning. Förluster på ETF:er kan också kvittas mot andra fonder eller aktier inom ramen för kapitalförvaltning. Utdelning beskattas med samma skattesats.

Aktier i råvarurelaterade bolag, såsom gruv- eller oljebolag, behandlas skatterättsligt som vanliga aktier. Vinster vid försäljning samt mottagna utdelningar beskattas med 30 % kapitalskatt. Kvittningsregler gäller, vilket innebär att förluster på sådana aktier kan dras av mot vinster på andra noterade aktier/fonder. Observera att särskilda villkor gäller för onoterade bolag och för svenska investmentbolag.

För fysiska ädelmetaller gäller kapitalbeskattning vid försäljning, oftast 30 % på vinsten. För investeringsguld kan särskilda EU-regler kring moms tillämpas, men beskattningen av kapitalvinst sker genom deklaration. Det är viktigt att spara dokumentation som styrker inköpspris och försäljningspris, då det är grunden för beskattningen. För privatpersoner gäller deklarationsplikt vid realiserade vinster, men det finns vissa undantag för små belopp och viss typ av guld.

I samtliga fall hanteras beskattningen genom den årliga deklarationen av kapitalinkomster, där man också kan göra eventuella kvittningar eller yrka avdrag enligt svenska regler. Ingen progressiv skatt tillämpas på denna typ av inkomster, utan enhetlig skattesats gäller, med reservation för särskilda omständigheter eller förändrade lagar.

Råvaror: förstå effekten av Contango och Backwardation

Att förstå råvarumarknadernas prisstruktur är en nyckel för att fatta rätt investeringsbeslut. När man tittar på råvarupriser pratar man ofta om två typer av priser: spotpriset (det pris du betalar för omedelbar leverans) och terminspriset (det pris som avtalas idag för leverans vid ett framtida datum). Skillnaden mellan dessa priser – det man kallar terminskurvan – rymmer värdefull information. Kurvans form visar om marknaden befinner sig i contango eller backwardation, två begrepp som har direkt betydelse för avkastning och risk i råvaruinvesteringar.

Contango: en framtid som kostar mer än nuet

Contango innebär att terminspriserna på en råvara ligger över dagens spotpris. Det betyder att marknaden förväntar sig att råvaran blir dyrare i framtiden. Contango är särskilt vanligt för råvaror som enkelt kan lagras, som olja eller metaller. Det beror bland annat på lagringskostnader, försäkring och finansieringskostnader – pengar som behövs för att hålla varan fysiskt i lager tills leveransdagen. Investerare som köper terminskontrakt och sedan rullar dem vidare när de förfaller möter därför ofta en kostnad: de säljer ett kontrakt med lägre pris och köper ett nytt med högre pris.

Exempel: Olja i perioder av överskott

Vid stora lager av olja och låg efterfrågan, som ibland sker efter stora prisfall, kan det kosta mycket att lagra oljan tills den behövs. Terminspriserna blir därför högre än spotpriset, just för att täcka dessa lagerkostnader. En investerare som vill ha fortsatt exponering mot olja via terminer tvingas köpa dyrare kontrakt när de gamla löper ut – ett upplägg som kan urholka avkastningen över tid.

Backwardation: när råvaran behövs direkt

I backwardation är situationen omvänd: spotpriset är högre än terminspriserna. Det här inträffar oftast när det råder brist på råvaran här och nu – kanske på grund av störningar i leveranskedjan, ökad efterfrågan eller oförutsedda händelser. Marknaden signalerar att den värderar omedelbar leverans högre än framtida leveranser och betalar därför mer idag. För investerare kan backwardation ofta innebära en fördel, då prisskillnaden kan öka den löpande avkastningen på terminsbaserade produkter.

Exempel: Vete under konflikter

Efter det ryska anfallet på Ukraina 2022 blev tillgången på vete snabbt pressad. Spotpriset steg markant över terminspriserna på grund av oro för leveranser här och nu. Det här är ett tydligt exempel på backwardation, där marknaden premierar direkta volymer framför framtida.

Varför är det avgörande för investerare?

För den som investerar i råvaror genom finansiella produkter baserade på terminskontrakt (som ETF, ETC eller fonder) spelar contango och backwardation stor roll för resultatet. När sådana produkter ”rullar” kontrakt – säljer förfallande och köper nya med längre löptid – påverkas avkastningen av prisnivåerna på kontrakten. Vid contango innebär det ofta en negativ rullningskostnad, vilket kan urholka den totala avkastningen trots oförändrat spotpris. Däremot kan backwardation generera en positiv rullningseffekt, som förbättrar totalavkastningen.

Bra att veta: En sammanfattning

Att analysera råvarumarknadens prisstruktur och förstå kurvans form är avgörande för att upptäcka viktiga marknadssignaler, tolka förväntningar hos aktörer och välja rätt strategi. Oavsett om du investerar direkt i råvaror eller via fonder och ETF:er påverkar contango och backwardation dina möjligheter till avkastning och risknivå. En medveten analys av priserna ger bättre kontroll och smartare investeringar.

P. Laurore

Finansexpert

Pauline är medgrundare till HelloSafe och har en magisterexamen i finans. Hon är en erkänd expert inom privatekonomi och använder sin expertis för att hjälpa användare att bättre förstå och optimera sina ekonomiska val. På HelloSafe spelar Pauline en nyckelroll i utformningen av tydligt, pedagogiskt innehåll om sparande, investeringar och privatekonomi. Med en passion för ekonomisk utbildning strävar Pauline efter att varje innehåll hon övervakar ska erbjuda tillförlitlig, transparent och opartisk information för självständig och informerad ekonomisk förvaltning. För detta ändamål har hon testat över 100 handelsplattformar för att hjälpa internetanvändare att fatta rätt beslut.